Bråttom till tåget som alltid. Tur att tåget var försenat, när jag skulle betala för min biljett, surprise, inga pengar hade hon. Men som en gång förut ringde jag till hjälpstyrkorna och hon fixar så att jag har pengar på kontot. Och vips, på fem minuter var på problemet löst. Som den glada biljettförsäljaren sade: kyllä elämme ihmeellistä aikaa, kun kädenväännössä ongelmat järjestyy…

18.02 småsprang jag genom dörrarna med alla tre väskor dängandes (lite småsvärandes när jag märker att jag är i vagnen längst bort) och här sitter jag nu. Hela jag i behåll och inga vantar, kort eller biljetter borttappade på vägen.

Ihmeellistä aikaa, verkligen. Fortfarande glad (mest för att min kamera verkligen kom idag. Mmm min nya härlis pärlis, ni kan inte drömma om hur exalterad jag var när jag höll min nya vän i mina händer för första gången idag)!

(Ps. Slutknorren till tåghistorien är att jag hade prick EN säkerhetskod kvar till internetbanken… Talk about someone looking out for yrbollar like myself)

Annonser