Archives for category: A Good Laugh

Yeah för Pump! Huzzaah! Taggad till tusen för min tredje timme någonsin (se bilden Emmi Steinhåål). Gick på en tekniktimme förra veckan och det var som en kick i bakändan. Nu vågar jag minsann gå på BodyPump. Det räckte bara en hel höst att samla tillräckligt med mod till sig.

A special shout out to Johanna: DANG va bra låtar i den nya serien. Blev så peppad!!

Och det var inte alls hemskt, bara tugnt. Tog knäcken på mina armmuskler det gjorde det. Och så gick det som det gick. Att jag överansträngde mig, blodet pulserade i mina öron, men jag höll ut.

På vägen tillbaka var det inte någon stålkvinna som cyklade hem. Istället hann hon tänka ut flera nedslående scenarion:

A) tänk om jag spyr här på gatan

B) tänk om jag svimmar hemma i hissen

C) jag har ingen telefon med mig att ringa efter hjälp

D) tänk om jag inte kommer ända hem

Så gick det till. Lyckligtvis behövde jag inte genomgå några av dessa skräckscenarion, men jag ser fortfarande fram emot scenario E)…

dunderbra träningsvärk imorgon.

Over and out.

EDIT: (på Jennies begäran )Roger in roger ut.

Annonser

Under de två senaste dagarna har jag två gånger glömt glögg i mikron. Samma glas glögg. Första gången fick den stå där över natten, den andra gången bara några timmar.

Känns bra det här.

I skolan där jag vikarierar säger en liten elev:

”Hej du va i tidningen idag.” Nää, det var nog nån annan.

På stan, min gamla gymnasielärare:

”Du var i tidningen här nyligen.” Öööö. (tänker febrilt) Alltså nää-ä. Hur ska jag ha kuna va i nån tidning utan att jag vet om det!

För fem minuter sedan, Matsku kommer opp.

”Din fammo had oxå sitt dej i tidningen.”

Jag ger mig väl då.

Armadis moffa.

En dröm som jag har går ut på att klippa av mig allt mitt hår. A crew cut. Tro det eller ej. Den drömmen kommer förfölja mig tills jag gör det. Jag har prövat på det mesta i hårväg; permanent, mörkt, blondt, kort, långt, rött för att inte tala om alla frisyrer. Tror det är en sorts adrenalinkick för mig – att göra drastiska saker med mitt hår. Från att ha haft hår längre än till axlarna klippte jag av det så att bara stod några cm kvar på skallen. Det var fantastiskt. Men för att återgå till min snaggfrisyrdröm. Har sett kvinnor med rakad hjässa som bara skjuter ut som blommor i mängden, Ståtligheten för att inte säga Kvinnligheten själv. Nu anser jag ju inte att jag hör till de mest kvalificerade kandidaterna för ett sådant experiment, men eftersom jag känner mig själv kommer jag ändå att göra det nån dag av ren nyfikenhet och dumdristighet. Jag tippar att där vid 30 års-snåret ryker det av. Så detta är min förvarning, några år på förhand.

Dagens låt


Det kan ju tänkas vara en mycket dålig idé att känna sig lite uppgiven och tröstlös innan man skall gå på stan. Det kan ju hända att man finner tröst i dyr lingerie och man kanske stiger in i det feminina provrummet och mitt i allt står man där, känslan av att man tagit steget into the sanctuary stiger en i huvudet. Det kan ju hända att man sponsrar Mister Klein med några tjugosar. Och så känner man sig lite bättre.

God I love being a woman.

Bråttom till tåget som alltid. Tur att tåget var försenat, när jag skulle betala för min biljett, surprise, inga pengar hade hon. Men som en gång förut ringde jag till hjälpstyrkorna och hon fixar så att jag har pengar på kontot. Och vips, på fem minuter var på problemet löst. Som den glada biljettförsäljaren sade: kyllä elämme ihmeellistä aikaa, kun kädenväännössä ongelmat järjestyy…

18.02 småsprang jag genom dörrarna med alla tre väskor dängandes (lite småsvärandes när jag märker att jag är i vagnen längst bort) och här sitter jag nu. Hela jag i behåll och inga vantar, kort eller biljetter borttappade på vägen.

Ihmeellistä aikaa, verkligen. Fortfarande glad (mest för att min kamera verkligen kom idag. Mmm min nya härlis pärlis, ni kan inte drömma om hur exalterad jag var när jag höll min nya vän i mina händer för första gången idag)!

(Ps. Slutknorren till tåghistorien är att jag hade prick EN säkerhetskod kvar till internetbanken… Talk about someone looking out for yrbollar like myself)

Underhöll mina grannar på andra sidan gården med mina crazyga moves – 5 sköna minuter. Det bjuder jag så gärna på. Nu tillbaka till uppsatsen…

”Look at what you made me do out on the floor…”

Jag skannar mitt område – vad ska jag ha på mig i Australien? Det blir inte så tjockt i alla fall. Ett par byxor räcker väl mer än väl. Och kanske använder jag skinnrocken någon enstaka gång… typ när jag åker hem igen.

och min syster har blott en hylla bland cd och dvd skivorna.

Det trevligt med jullov va.

T: Hee ju helt oppsvälld! De ju en överviktig gran.

Jag undrar hur det skulle vara att ha Robin Williams till pappa?
Satt upp till kl 02 a.m. och såg på Inside the Actor’s Studio med herremannen i fråga som spexade på så att Lipton knappt fick en syl i vädret. Crazy, I tell you.

But so funny – laughing is one of my favourite hobbies.

%d bloggare gillar detta: